Växande skog för klimatets skull

Den växande skogen tar upp och binder stora mängder av växthusgasen koldioxid och minskar därmed jordens klimatpåverkan. Ju mer skog och ju mer den växer – desto större positiv effekt. Lite förenklat kan man säga att det går till så här:

Ett sätt är att plantera ny skog. “Värdet” av varje planta som växer upp till ett vuxet träd i en ny skog är ca 140 kg koldioxid som permanent tas bort ur atmosfären.

Till exempel plantera på en flygplats som inte längre används, nedlagd åkermark eller före detta betesmark som tagits ur bruk. Den växande skogen lagrar mycket mer koldioxid än vad öppen mark gör. Vi får gradvis en positiv klimateffekt som sedan varar så länge den nya skogen brukas aktivt.

Filmidé och manus: Tomas Lundmark, professor emeritus i skogsskötsel

Gödsla befintlig skog

Ett annat sätt är att gödsla befintlig skog. En engångsgödsling med 150 kg kväve per hektar (10.000 kvm) i en medelålders skog ger ungefär 10-20 kubikmeter i tillväxtökning per hektar under en tioårsperiod. Drar vi av utsläpp som uppstår vid tillverkning, transport och spridning av gödselmedel så får vi en positiv nettoeffekt av ca 17 ton koldioxidupptag per gödslad hektar skog. Den här effekten uppstår i princip direkt.

Exempel på klimatkompensation

  • En grupp på fyra personer som flyger från Arlanda till södra Europa för att delta i en konferens ”kostar” ca 1,6 ton i koldioxidutsläpp. Detta kan klimatkompenseras genom att plantera 11 träd eller gödsla en yta med 900 kvadratmeter skog.
  • Att köra en fullstor bil 1000 mil ”kostar” ca 1,8 ton koldioxidutsläpp. Detta kan klimatkompenseras genom att plantera 13 träd eller gödsla en yta med 1000 kvadratmeter skog.
  • En arbetsresa tur och retur Arlanda – Umeå för en person kostar 290 kg koldioxid vilket kräver två plantor i backen för att kompenseras.

Trä  – en förnyelsebar råvara

Om vi gödslade 3 % av den brukade skogen varje år skulle Sverige bli koldioxidneutralt direkt. (Detta förutsatt att alla andra utsläpp är oförändrade och tillväxtökningen används för att öka virkesförrådet i skogen).

Om Sverige återförde 350 000 hektar obrukad betes- och åkermark till det som det en gång var, dvs skogsmark, skulle uppbyggnaden av den nya skogen lagra in stora mängder koldioxid. Under omställningsfasen skulle det kompensera för nettoutsläpp av koldioxid i andra samhällssektorer motsvarande 10 års utsläpp. Därefter skulle den nya skogen börja avkasta skogsråvara som kan minska fossilberoendet och bidra till ett ökat byggande i trä.

På längre sikt får vi dessutom mer råvara i form av trä. Trä är en förnyelsebar råvara som tillförs samhället och den framväxande bioekonomin. Trä kan användas för att ersätta en lång rad andra material och produkter baserade på fossila produkter, som t.ex. plast, betong och olika byggmaterial. Att träråvaran får ökad betydelse kan ses som en bonus, extra nytta och varar så länge skogen brukas.

Den växande skogen är med andra ord en kraftfull aktör i kampen mot växthusgaser i atmosfären.