Skogen är en del av kolets kretslopp
När träd växer tar de upp koldioxid från atmosfären genom fotosyntesen. Kolet lagras i stam, grenar, rötter och mark. Växande skog tar hela tiden upp koldioxid medan förmågan sedan avtar när skogen blir äldre. Yngre skogar har alltså högre upptagningsförmåga av koldioxid än äldre skogar. Hur mycket kol som lagras och under hur lång tid beror på trädslag, markförhållanden, klimat och framtida skötsel.
För att begränsa den globala uppvärmningen behövs både minskade utsläpp av växthusgaser och fortsatt upptag av koldioxid från atmosfären. Skogar spelar en viktig roll i detta arbete genom att fungera som naturliga kolsänkor.
Avverkad skog levererar trä vilket är en förnybar råvara eftersom det kommer från träd som kan växa upp igen. Genom ett långsiktigt och ansvarsfullt skogsbruk kan skogen fortsätta leverera förnybara material samtidigt som den bidrar med viktiga ekosystemtjänster, som kolinlagring, biologisk mångfald och rekreation. Trä är därför en viktig del i omställningen till en cirkulär och fossilfri ekonomi.
Att minska utsläppen av växthusgaser och stärka naturliga kolsänkor är därför centrala delar i det globala klimatarbetet enligt internationella överenskommelser som Parisavtalet och Agenda 2030.
Klimatnytta skapas i variationen
Skogens betydelse för klimatet påverkas av många faktorer, bland annat trädens tillväxt, skogsbrukets utformning, naturliga störningar som stormar, torka och insektsangrepp samt hur den skördade råvaran används. Hur stor klimatnyttan är varierar också mellan olika skogar, regioner och tidsperioder.
Forskningen visar att skogen kan bidra till klimatomställningen på flera sätt. Bland annat genom:
- att ta upp och lagra koldioxid i växande biomassa
- lagring av kol i marken
- långlivade träprodukter som fortsätter lagra kol
- att förnybara skogsråvaror i vissa fall kan ersätta material och produkter med högre klimatpåverkan
Öka klimatnyttan
Forskning och praktiskt skogsbruk lyfter fram flera tänkbara åtgärder för att den växande skogen ska ta upp och binda ännu mer koldioxid framöver. Två exempel som lyfts är nybeskogning av tidigare öppen mark och olika skötselåtgärder som förbättrar tillväxten. Vilken eller vilka åtgärder som är lämpliga varierar beroende på lokala förutsättningar, naturvärden och andra samhällsmål.Hur stora effekterna blir av åtgärden beror på vilka antaganden som görs om skötsel, klimatutveckling och markanvändning.
Nybeskogning av tidigare öppen mark
På mark som inte längre används för jordbruk eller bete kan ny skog i vissa fall etableras så att nya kollager upp över tid kan byggas upp i både vegetation och mark. Den största effekten uppstår först när den nya skogen successivt får växa under flera årtionden. Men hur mycket kol som lagras beror bland annat på:
- marktyp
- trädslag
- klimatförhållanden
- skötselmetoder
- tidsperspektiv
Förbättrad tillväxt i befintlig skog
I vissa typer av produktionsskog kan tillväxten öka genom olika skogsskötselåtgärder, exempelvis förbättrad föryngring, röjning, gallring eller gödsling.
Skogsgödsling har i forskningsförsök visat sig kunna ge en ökad tillväxt under en begränsad period. Effekten varierar beroende på skogens geografiska plats, vilken skogstyp som är på den lokala platsen samt hur gödslingen utförs. Samtidigt behöver åtgärden förhålla sig och ta hänsyn till biologisk mångfald, vattenmiljöer och andra miljövärden.
Att jobba förebyggande med att minimera skador från stormar, brand och insektsangrepp är ytterligare en möjlig åtgärd för att öka skogens kolupptag enligt forskningen.
Viktiga osäkerheter
Resultat från exempelvis olika forskningsprojekt redovisas ofta som scenarier snarare än exakta prognoser eftersom effekten av åtgärder i skogen även påverkas av:
- framtida klimatförändringar
- torka
- stormar
- skadeangrepp
- markens kollager
- framtida användning av skogsråvaran