FN:s klimatmöte COP15 nådde till slut fram till en global överenskommelse för att rädda den biologiska mångfalden. Finansieringen av åtgärderna har dock varit svårare för länderna att enas om. Det är tydligt att det finns behov av att också hitta kompletterande lösningar för att rädda naturens artrikedom. Aleksandra Holmlund har under året forskat om biokrediter kan vara ett sätt och hon deltog också under COP15.
Vid FN-mötet fanns 165 länder representerade och dessutom åtskilliga organisationer med intresse och engagemang för biologisk mångfald.
– Hela världen samlades kring frågan om biologisk mångfald och till slut enades man om det historiska beslutet att skydda 30 procent av naturen till 2030. Det som var slående var det stora antalet deltagare från företags- och finanssidan. Det är uppenbart att biologisk mångfald är en fråga som företagen tar på allvar, konstaterar Aleksandra Holmlund.
”Innovative Finance: Biocredits for Social and Economic Benefits” var ett av arrangemangen under veckorna och Holmlund var där en av talarna.
Aleksandra Holmlund förklarar att eventet fokuserade på just biokrediter som instrument att kanalisera finansiering av naturskydd och naturvård.
– Mitt budskap var att vi är några representanter från vetenskapen och metodutvecklare för biokrediter globalt med praktisk projekterfarenhet som har gått samman och skapat Biodiversity Credit Alliance. Det behövs för att skapa regler och transparens för biokrediter så att en marknad kan bli till. Det här är det första steget för en global marknad, och mycket återstår att göra.
Det forskningsprojekt om nya finansieringslösningar för biodiversitet som Holmlund drivit under de senaste åren är snart i mål. Projektet är en del av SLU:s verksamhet och det sker i samarbete med bland andra WFF. Hon har undersökt möjligheterna att införa biokrediter för att skapa möjligheter att investera i biologisk mångfald. Projektet har pekat ut tre handlingsalternativ för skogsägaren; restaurera, bevara eller utveckla. Detta har nu under hösten testats i pilotprojekt.
Vad krävs för att biokrediter ska kunna bli verklighet på marknaden?
– Det finns flera grupperingar globalt som vill att biokrediter ska bli verklighet och som jobbar med samma sak: UNDP, World Economic Forum, Verra och olika forskningsgrupper till exempel. Utmaningen ligger i att vi ska samordna våra insatser konstaterar Aleksandra Holmlund.
– Dessutom måste vi så snabbt som möjligt enas kring vad en biokredit är, vilka metoder som får ingå, och vem som ska verifiera metoderna, för att nämna några exempel. Företagen å sin sida, kommer sannolikt inom snar framtid att vilja köpa biokrediter för att i sin miljörapportering visa att de tar ansvar för miljön. Då är det bra att det finns en väldefinierad produkt och marknad de kan komma till för att handla.
Aleksandra Holmlund ser till och med biokrediter som en nyckel att lyckas med den antagna målsättningen.
– Genom att köpa biokrediter kommer företagen kunna direktinvestera i naturvård, vilket är helt avgörande om COP15-målen ska uppnås.
