Är det bäst att bevara biologisk mångfald i stora reservat eller genom hänsyn i den brukade skogen? En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att åsikterna om vad som är bäst varierar mellan olika intressenter beroende på deras syn på naturen.
I en nyligen publicerad studie har forskare från SLU och Södertörns Högskola undersökt hur representanter från skogsbolag, skogsägarföreningar, länsstyrelser och kommuner samt organisationer som sysslar med rekreation föredrar att miljöhänsyn placeras i landskapet.
– Studien visar att olika grupper har helt olika syn på hur miljöhänsyn ska fördelas i landskapet och motiverar sina åsikter utifrån olika perspektiv, säger Sonia Merinero, forskare vid SLU och Universidad Rey Juan Carlos, som initierade studien.
Respondenterna fick svara på frågor om de föredrog att skog skulle bevaras i många små eller några få stora reservat, i hänsynsytor på hyggen eller om omloppstiderna i skogsbruket skulle förlängas. De fick också ta ställning till om de föredrog att reservat eller hänsynsytor skulle vara koncentrerade på en plats i landskapet eller om de skulle vara jämnt utspridda.
Att spara skog i stora och små reservat var alternativ som föredrogs av flera länsstyrelser, samt det skogsbolag och den miljöorganisation som deltog i studien. Dessa grupper motiverade sina val med att reservat skulle göra störst nytta för den biologiska mångfalden. Argumentationen byggde på ekologiska teorier om vad och hur mycket av olika miljöer som behöver sparas för att arter ska kunna fortleva i landskapet. Stora reservat nära varandra i landskapet motiverades med att då kan stora populationer av arter fortleva och sprida sig bättre mellan reservaten.
Att sprida ut hänsyn i landskapet genom att ha hänsynsytor på hyggen eller genom förlängd omloppstid föredrogs av markägarorganisationen, en organisation för rekreation och vissa kommuner. Motiven för denna strategi var att det var enkelt och rationellt samt att det blir rättvist mellan markägare. Andra motiv var att om hänsyn sprids jämnt skulle den kunna tillhandahålla ekosystemtjänster i närhet till människan.
– Denna kunskap är viktig för att kunna förstå och hantera konflikter i skogsbruket. Eftersom olika grupper tycker så olika är en kompromiss i form av en kombination av olika åtgärder troligtvis den bästa lösningen, säger Therese Löfroth.
Läs den vetenskapliga artikeln här nedan.
