Idéen bakom biokrediter, en finansieringslösning för att möjliggöra rikare biologisk mångfald, har väckt stort engagemang och intresse, inte minst bland privata skogsägare. Vad krävs för att marknaden ska växa och att köparna ska våga ta steget att satsa? Den frågan behandlas nu i ett forskningsprojekt, som drivs av Skogforsk, i samarbete med World Forest Forum och KTH.
Forskningsprojektet Biokrediter för framtidens skogsbruk – innovativa lösningar som förenar naturvärden och affärsnytta ska bidra till att utveckla en fungerande marknad för biokrediter. Projektet bygger vidare på det tidigare arbetet inom det nu avslutade initiativet Swedish Biocredit Alliance och tar nu nästa steg mot att utveckla skalbara affärsmodeller och möjliggöra en bredare marknadsanvändning. Intresset för lösningar att finansiera främjande av biologisk mångfald ökar, inte minst från EU där ett arbete nu pågår med så kallade naturkrediter, ett något bredare begrepp än biokrediter.
Kunskapsöverföring från tidigare initiativ
Marknaden befinner sig dock fortfarande i ett tidigt skede. Maria Hedblom, styrelseledamot i World Forest Forum och medlem i projektets arbetsgrupp, berättar att projektet inletts med en viktig kunskapsöverföring.
– Vi har börjat med att ta tillvara resultaten från Swedish Biocredit Alliance. Det arbetet har lagt en viktig grund, bland annat kring standarder och strukturer, säger hon.
Nästa steg handlar om att bredda perspektiven och utveckla affärsmodellerna vidare. Här kommer bland annat KTH:s forskare in med specialkompetens.
– Det är viktigt att fler aktörer tittar på utformning och utveckling av affärsmodeller med sina olika perspektiv. Det här är komplext och kräver att många kompetenser bidrar, säger Hedblom, som ser fram emot vad arbetet kan ge.
Förenar naturvärden och affärsnytta
Madeleine Silverbratt, Skogforsk, leder projektet har och förklarar att arbetet har en systemövergripande ansats och analyserar både hinder och möjligheter kopplade till teknik, affärsmodeller, policy och beteendeförändringar. Ambitionen är att utveckla lösningar som både stärker den biologiska mångfalden och skapar affärsnytta. Skogforsk arbetar med tillämpad forskning och arbetar nära målgrupper och användare.
– En av de viktigaste uppgifterna är att förstå köparnas perspektiv för att tydliggöra vad drivkrafterna för en marknad är eftersom handel med biokrediter ännu inte tagit fart, säger Silverbratt.
Projektet har två viktiga uppgifter, poängterar Silverbratt.
– Att bidra till att marknaden utvecklas men att också att räkna på hållbarhetsaspekten i projektet, det vill säga att på ett vetenskapligt sätt använda scenario för att kunna tydliggöra dessa vinster.
Projektet drog igång i slutet på förra året och är inne i fasen att förstå behoven hos intressenterna. Redan nu ser Madeleine Silverbratt en utmaning.
– Det är mycket komplext. Ju mer vi gräver i detta desto större växer det. Det är en utmaning att inte avgränsa oss för mycket, samtidigt som vi måste komma framåt.
Både Silverbratt och Hedblom är överens om att tempot är avgörande.
– Det viktigaste just nu är att få igång en marknad, konstaterar Maria Hedblom.
Under nästa fas kommer fokus att ligga på att vidareutveckla och testa affärsmodeller, samt att undersöka hur en fungerande marknad kan etableras i praktiken. Projektet beräknas pågå till andra halvan av 2028. Kristina Rehn, vd för World Forest Forum, deltar också i arbetet med projektet och tar succesivt över Maria Hedbloms uppdrag.
